Blog - Angelica Nanda Schäfer

Lyft fram Moments

Det tidlösa

Sommar. Semester. Jag smakar på orden. Mums. Som egen företagare är det ibland svårt att känna sej helt ledig. Men här, här på vår lilla segelbåt ute på det stora havet, där vi gärna söker oss till dom små kobbarna och mindre vikarna, här känner jag mej helt ledig, avspänd, närd, levande, vacker och kraftfull.…

Om den nya tiden…

Det är verkligen inte ofta jag skriver två dagar på raken. Men jag fick lite inspiration igår, inspiration att skriva ner det jag tänker när jag tänker det, inte…

Här & Nu

Det känns som det hela tiden rullar en berättelse i mitt huvud, i tanken skriver jag minst en text varje dag. Den här vintern har jag haft äran att…

Anna Nilsson

Ljuva minnen…

Alltså, jag råkade titta igenom lite bilder från sommaren… Är det möjligt att den där bruna, glada människan som ser ut att ta lätt på livet är JAG? 😂…

Anna Nilsson

Tankar en torsdagseftermiddag i november…

Mitt senaste inlägg handlade om döden- eller kanske rättare sagt om att leva innan vi dör. Jag tänkte fortsätta där och jag är nyfiken på hur dina tankar går.…

Människa 2.0

Någonstans i mej så viskar en röst. Tänk att vi ägnar en så stor del av livet åt att “inte dö” istället för att leva. Just nu är hela…

Dansa, flamsa och mysiga mornar

Den här övergången till höst är alltid utmanande för mej. Mörkret och det kalla är inte min grej. Så jag har bestämt mej, med början igår, att dansa in…

Jag kan ha fel

Och det händer att jag landar här igen, vid tangenterna där jag så gärna vill vara men har svårt att ta mej till. Bilden är från stranden jag älskar…

Less is more

Solen värmer på ryggen. Sommaren är här på riktigt och sommaren är min årstid. Det varma, det ljumna, det skuggiga, det färggranna. Jag kan ägna hur mycket tid som…

Mitt i det nya

Som så ofta när jag väl kommer till skrivandet så sitter jag på min veranda; det är verandan här hemma i Borgåsund, det kan som sist vara på vår…

Samtidigt på en veranda i Thailand…

Jag sitter just nu och kvällsmyser på verandan utanför vår lilla bungalow. Det är jag och geckon som jag hör men inte ser, av volymen på dess ” g-e-c-k-o-o”…